Färglära

Ytbehandla
Göra materialet mer slitstarkt
Ett visst utseende
Kulör
Smutsavvisande
Skydda trä mot röta

Kreosot användes till järnvägssyllar och telefonstolpar för att inte ruttna
Tryckimpregnerat trä håller 20-25 år från röta
Mer formbeständigt om man ytbehandlar

Färg
All färg innehåller Bindemedel, Pigment och Lösningsmedel
Bindemedel binder fast pigmentet
Pigment framställs av bränd lera och jordarter och olika metalloxider
Lösningsmedel  = Vatten, bensin, sprit

Oljor
Lacker

Svenska dialekter

DEL 1 - Dialekter i allmänhet

Alla pratar olika
Finns det någon poäng med att prata olika?
Kom dialekten eller språket först?
Samhället är numera globalt - motsatsen lokalt
Fornnordiska - innan svenska språket uppstod
Rikssvenskan - ett ihopkok av olika dialekter
Dialekten kanske användes som biologiskt avel hinder?
Människan är ett flockdjur
Dialekten är en del av människans historia
Dialekten ger människan en historia
De svenska dialekterna delas oftast in i 7 olika grupper

Alla pratar olika, ingen pratar likt en annan. Men finns det egentligen någon poäng med att alla pratar olikt? Kanske används dialekten som biologiskt avel hinder. Numera är samhället globalt. Innan det svenska språket uppstod så använde man sig av någonting som heter fornnordiska. Men senare så uppstod rikssvenskan, som vi använder oss av idag. De svenska dialekterna delas oftast in i 7 olika grupper.

DEL 2 - Norrländska

Många korthuggna former uppåt i landet
Kylan, mörkret och avståndet, tre delar som bidrar till att folket blir mindre sociala
Inga sociala krusiduller, bara fakta
Desto högre upp i Europa = desto förre ord/kortare meningar
Funktionalism och minimalism

Uppåt i landet används många korthuggna former. Det är precis som att desto högre upp man kommer i Europa desto färre ord används. Inga sociala krusiduller utan bara ren fakta.

Högt upp i landet är det som att det är funktionalism och minimalism som gäller. Kort och gott.

Folket högre upp i landet är inte lika sociala som i tätbebyggda områden. Tre delar som bidrar till detta är kanske mörkret, kylan och avståndet.

Brunfläcken - Den bruna fläcken

Skjuut - Skjuta

Ja vet int - Jag vet inte

Dä ä bar å åk - Det är bara att åka

DEL 3 - Skånska

Gränsen går mitt i Örkelljunga
Sägs vara den fulaste dialekten
Byggnader och landskapet skiljer sig från resten av Sverige, fler likheter med Danmark
Öst-danska till Syd-svenska
Skorrande R = Tror härstammar från Frankrike ett kontinentalt drag
Syd-svenska diftongerna (=separation av bokstäver)

Gränsen för Skånes kultur går någonstans mitt i Örkelljunga. Skånskan sägs vara den fulaste dialekten, det är kanske för att den är såpass "grötig" och inte lika tydlig som i resten av Sverige. Även byggnader och landskapet skiljer sig från resten av Sverige. Det finns fler likheter med t.ex Danmark eller resten av kontinenten. Ett exempel är de skorrande R:en som man tror härstammar från Frankrike från början. Ett annat exempel är de Syd-svenska diftongerna, alltså att man separerar bokstäverna och lägger till vokaler.

DEL 4 - Stockholmska

Låter stöddiga
Uppfattar de som coola,
Kaxigaste dialekten i Sverige
Finns inte en Stockholms dialekt, flera upplagor av den, en för varje generation
När något blir stort i Stockholm blir det stort i Sverige

Kemi anteckningar

BLANDAD FAKTA (KEMI)

Atomer - byggstenar
Atomslag - olika sorters atomer, kol, väte ex
Periodiska systemet - 3 olika indelningar, Metall, Övrigt, Gaser
Atomos - odelbar
       John Dalton: Bevisade att det fanns atomer
Molekyl - sammansättning av två eller fler atomer
Molekylmodell - H2O = (2H(väte) 1(syre) molekyl)
     kemiskformel ↗
Molekylbindning - 














Grundämne - Ett ämne som är uppbyggt av en sorts atomer
Kemisk beteckning - Kol = C, Väte = H, Syre = O tillexempel
Knallgas - Syrgas + Vätgas + Eld → Vatten
Metall - Glänser, Leder värme och Leder elektricitet
        Metaller oxiderar när de utsätts för syre
        Koppar - blir Grönt
        Järn - blir Rost

Kemisk reaktion - När minst två ämnen reagerar med varandra och bildar ett nytt ämne
      2H2 + O2 → 2H2O
      2(H+H) + (O+O) → 2 (H+H+O)

Gas-form - Molekylerna rör sig i hög hastighet
Flytande-form - Molekylerna rör sig i låg hastighet
Fast-form - Molekylerna rör sig inte
Fysikalisk förändring mellan de olika tillstånden (temperaturändring)
-273°C, den absoluta noll-punkten

Atomkärna
Proton - Positivt laddad (+)
Neutron - Neutralt laddad (0)
Elektron - Negativt laddad (-)
Jon - Ett positivt eller negativt laddat ämne
Jonförening - När man lägger ihop en positivt laddad jon med en negativt laddad jon
Jonbindning - Finns mellan en positivt(+) laddad jon och en negativt(-) laddad jon

Koksalt - Det vanligaste matlagnings saltet (Natriumklorid, NaCL)
Rent ämne - Ämnen som består av endast en sorts atomer (Grundämne)
Blandat ämne - Ämnen som består av flera sorts atomer (t.ex Vatten(H2O), Natriumklorid(NaCL)
Uppslamning - Fasta bitar i en vätska (t.ex Blanda sand och vatten)
Emulsion - Blandning av två vätskor (vatten = polär, olja = opolär)(t.ex Tillsätter olja i vatten)
Lösning - Löser ett ämne så att det blir molekyler
Lösningsmedel - Vatten, Aceton och Lacknafta
Separation - Ämnen i en blandning skiljs från varandra (t.ex Centrifugering)
Dekantering - Man låter fasta bitar sjunka till botten och häller upp vätskan
Filtrering - Hälla en uppslamning genom en sil

Atomsfären - Luftskiktet runt jorden
Tunnare luft - Det finns färre syremolekyler
Torr luft - Ingen vattenånga eller väldigt lite vattenånga
Luftfuktighet - Ett mått på hur mycket vattenånga
Syre - Grundämne som gas (Molekylformel = O2)
Oxid - En kemisk förening mellan Syre och ett annat ämne.
Ädelgaser - De har fulla elektronskal
                   Helium
                   Neon
                   Argon
                   Xenon
                   Radon
Ozon - O3
Marknära Ozon - Bilavgaser som reagerar med solljus

Syra - Ett ämne som har ett pH-värde mindre än 7 (Saltsyra - HCL, Socker, Svavelsyra)
Bas - Ett ämne som har ett pH-värde mer än 7 (Natriumhydroxid - NaOH, Bikarbonat, Bakpulver, Ammoniak)
Jon - En laddad atom
Natriumklorid - Koksalt (NaCL)
      Salter är uppbyggda av joner
      Joner är laddade ämnen
Salmiak - Ammoniumklorid (NH4CL)

JONFÖRENINGAR
Jon - Ett positivt eller negativt laddat ämne
Jonbindning - Finns mellan en positivt(+) laddad jon och en negativt(-) laddad jon
Jonförening - När man lägger ihop en positivt laddad jon med en negativt laddad jon
Jonförening - mineraler (kvarts = SiO2) & fältspat = granit)

JORDEN
Indelat i 3 delar
      1. Organisk jord blandad med mineral jord
      2. Mineral jord
      3. Berggrund

KRETSLOPP

Mineralernas kretslopp - Träden växer i jorden → Djur och växter dör → Mineralerna går tillbaks till jorden → Mineralerna åker ut i havet eller sjön → Nya berg bildas → Jordbävning → Berget vittras → Mineralerna är återigen tillbaka i jorden

Kvävgas(N2) → Kvävefixerande bakterier = Kvävgas(N2) till Nitrat(NO3)
      Konstgödsel = Man gör Kvävgas till Nitrat för att den naturliga vägen är för långsam.

Övergödning = NO3/ fosfater → Gödselet rinner ner i havet och då blir havet övergött, vattnet blir grönt.

KOL OCH FÖRBRÄNNING

Kol = C
Diamant = endast kol-atomer
Fullerener - fotbollsmolekyler = Sjukvård, förlänga livet
Grafit = endast kol-atomen
Grafen - leder ström, 200x stål (kan användas till dator, bildskärmar, läkemedel)
Amorf kol - grillkol
Stenkol, olja och naturgas = fossila bränslen
Uppumpad olja → oljeraffinanderi (= destillering av råoljan)
Cellandning = förbränning

TESTA DIG SJÄLV 1-9

Saltvatten - vatten som innehåller mycket salt
Sötvatten - vatten som innehåller lite salt
Grundvatten - vatten som runnit ner genom marken
Ytvatten - vattnet i åar, sjöar roch hav
Ytspänning - en kraft mellan vattenmolekylerna i vattenytan och håller ihop dem så att ytan blir som en tunn, seg hinna
Polär molekyl - laddningarna är ojämnt fördelade
Opolär molekyl - laddningarna är jämnt fördelade
Kapillärkraft - en kraft som gör så att vattnet kan dras upp i ett smalt rör
Vattenånga - en genomskinlig gas av vattenmolekyler
Vattenverk - där vattnet renas innan vi anvender det
Reningsverk - där vattnet renas efter vi använt det

Syra - ämnen som är sura (under 7pH)
Bas - ämnen som är basiska (över 7pH)
Neutral lösning - en lösning som är neutral (7pH)
Indikator - ett ämne som byter färg när det kommer i kontakt med syror eller bas (t.ex Lackmus)
Vätejon - en positivt laddad jon (H+). Gör lösningen sur
Koncentrerad syra - innehåller lite vatten
Utspädd syra - en koncentrerad syra som man blandar med vatten
Starka syror - saltsyra (HCI), svavelsyra (H2SO4)
Stark bas - natriumhydroxid (NaOH)
Supersyra - syror som är så starka att de kan tvinga ämnen som inte är baser att ta upp vätejoner, de kan åstadkomma kemiska reaktioner

Fotosyntes - vatten + koldioxid + solenergi → socker + syrgas
Kolhydrat - organiska ämnen med molekyler som finns både i maten och kroppen
Protein - bygger upp kroppen
Glukos - sockret som bildas vid fotosyntesen
Enzym - en grupp av proteiner som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen

atom - är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande

atomslag - olika sorters atomer, tex kolatomer, väteatomer och syreatomer

molekyl - två eller fler atomer som sitter ihop i en grupp

vattenmolekyl - molekyl med två väteatomer och en syreatom

molekylmodell - hjälper oss förstå hur en molekyler fungerar

molekylbindning - håller ihop två atomer i en molekyl

grundämne - innehåller endast en sorts atomer. tex på grundämnen är väte och syre.

metall - en grupp grundämnen, metaller är blanka och leder elektricitet och värme

kemisk förening - ämne som är sammansatt av olika atomslag

kemisk reaktion - är det som händer när kemiska ämnen byggs om till andra ämnen, Molekylerna tas isär och sätts ihop på nya sätt.

fast form - har varje molekyl i ämnet en bestämd plats, det finns svaga bindningar mellan molekylerna som håller kvar dem på deras plats.

flytande form - glider molekylerna runt varandra. bindningarna kan inte hålla kvar molekylerna på dess bestämda plats, men molekylerna stannar ändå.

gas form - varje molekyl är ensam, bindningen kan inte hålla ihop dom längre

fysikaliska omvandling - när vatten blir till is, vatten till vattenånga

molekylformel - visa vilka atomslag som finns i en molekyl, och hur många atomer det finns av varje atomslag

destillerat vatten - bara vattenmolekyler, utan några lösta salter, kallas för destillerat vatten

kolföreningar - kemisk förening där det finns kolatomer

organiska ämnen - organiska ämnen är kolföreningar

bindning - håller ihop atomer

molekylformel - talar om vilka atomer som ingår i en molekyl

kolväte - organisk förening, innehåller bara kolatomer och väteatomer

alkaner - stor grupp kolväten

dubbelbindning - binds av två atomer ihop med två bindningar

alken - kolväte som innehåller en dubbelbindning, slutar alltid på -en

eten - dubbelbindning, i en propenmolekyl finns det tre kolatomer

propen - dubbelbindning, tre kolatomer

buten - dubbelbindning, fyra kolatomer

trippelbindning - binds två atomer ihop med tre bindningar

etyn - trippelbindning, två kolatomer och två väteatomer

alkyn - kolväte med trippelbindning slutar alltid på -yn

propyn - kolväte med trippelbindning

butyn - kolväte med trippelbindning

OH-grupp - i en alkohol ersätts väteatom med en OH-grupp. OH-grupp = en syreatom som är bunden med en väteatom

metanol - mycket giftig alkohol, dö eller bli blind. används som lösningsmedel i industrier och råvara till plaster, kan användas som bilbränsle

etanol - vanlig alkohol, giftig skadar hjärnan och levern

förnybara bränslen - bränslen som inte tar slut

biobränslen - bränsle från växter

glykol - alkohol med två OH-grupper, mycket giftigt, används i kylarvätskan till bilen, gör så vatten inte fryser vid 0

glycerol - alkohol med tre OH-grupper, naturliga fetter i kroppen, håller kvar fukt, finns i hudkräm

organisk syra - kolföreningar som innehåller en syragrupp

syragrupp - en kolatom, två syreatomer och en väteatom

mentansyra - enklaste organiska syran - en kolatom

myrsyra - samma som mentansyra - finns i myror och nässlor

ättiksyra/entansyra (kemiskanamnet) - två kolatomer - konserveringsmedel, smaksättning och tillverkning av plast

vinäger - vin som blivit surt - etanolen i vinet har reagerat med syrgasen i luften.

stearinsyra - organisksyra, 18 kolatomer, finns i stearinljus

palmitinsyra - organisksyra med 16 kolatomer, finns i stearinljus

ester - organisk förening som bildas när en alkohol och en syra reagerar med varandra

nitroglycerin - bildas när glycerol och salpetersyra reagerar, sprängämne finns i dynamit. kan användas som medicin vid hjärtsjukdomar.

mineral - olika ämnen som bygger upp sten och berg

fältspat - grupp av mineraler, innehåller atomslagen syre, kisel och aluminium + någon annan metall

kvarts/kiseldioxid (kemiska namnet) - vanligt mineral, finns i bergarten granit

bergart - blandning av flera olika mineraler

granit - vanligaste bergarten 

mineraljord - består av grus och sand

organisk jord - består av döda växter och djur som förmultnat

vittring - betyder att berg och sten nöts sönder av vatten, vind och kemiskreaktion

kvävefixering - betyder att kvävegas omvandlas till kväveföreningar som växter kan använda som näring

kvävefixerande bakterier - bakterier som hämtar kvävgas från luften och bygger om den till kväveföreningar

konstgödsel - gödsel som tillverkas på fabriker. består av kväve, fosfor och kalium

nitrat - olika salter i konstgödsel - kan förgifta grundvattnet

KOL & BRÄNSLE

H2O = Vatten

O = Syre

CO2 = Koldioxid 

CH4 = Metan

    H

H-C-H

    H

Kemisk reaktion = Lika dant på båda sidorna

CH4 + 4O = CO2 + H2O + H2O

Fossila bränslen = kolföreningar 

Stenkol - 

Träkol - Grill

Brunkol - 

Råolja - Bensin, Disel (slut om 40 år)

Naturgas - Eldar i fabriker (energi) (slut om 60 år)

Torv - finns i kär och träsk

CH4 = Metan

Naturgas/biogas

    H

H-C-H

    H

C2H6 = Etan

Naturgas

   H H

H-C-C-H

   H  H

C3H8 = Propan

gasol

   H  H  H

H-C-C-C-H

  H   H  H

C4H10 = Butan

gasol

   H  H  H  H

H-C-C-C-C-H

   H  H  H  H

C5H12 = Pentan

Bensin

   H  H  H  H  H

H-C-C-C-C-C-H

  H  H  H  H  H

C6H14 = Hexan

Bensin

C7H16 = Heptan

Bensin

C8H18 = Oktan

Bensin

Fysik - Ellära

Spänning - Skillnaden mellan poler

Volt (V) -    - + Vanligt AA-batteri = 1,5V    Bilbatteri = 12V

Ström - Elektronen vadring från -pol till +pol

Ampere (A) - Kapacitet

Ledare - Koppar, Guld, Silver

Isolator - Plast, Gummi

Halvledare - Kisel

Motstånd - Mäts i ohm Ω

Slöjd smörkniv

Träslöjd - Eget projekt

Formgivning

Inspirations källa

Mallen som jag klippte ut
från ritningen

Jag fick min inspiration från Google bilder när jag sökte på "Möbler från 1900-talet". Jag hittade denna bild och bestämde mig för att börja skissa på en ritning med ungefär samma proportioner fast i mindre skala. Jag tänkte att jag skulle kunna använda bordet som både pall och bord och därför avbilda bordet i mindre skala för att få ut större användning av pallen/bordet. Men på bilden använder de en glas-skiva som bords-skiva, men för att man ska kunna sitta på det så bestämde mig för att istället använda mig av blocklimmat fur-trä efter att Niklas föreslog det för mig. När jag blivit nöjd med skissen och formgivningen så började jag på ritningen där jag bestämde måtten och storleken.

Skiss

Tolka estetisk uttryck

När jag ser mitt projekt så tänker jag på mitten av 1900-talet, Memphis Group, Jonas Bohlin, Postmodernismen och vanlig svensk oljad fur. Jag tänker på just Memphis Group eftersom att deras verk är väldigt enkla i formerna, raka kanter och runda cirklar. Jonas Bohlin för att det är han som ritat och formgett detta bord jag tillverkat i en mindre skala. Även hans verk är enkla i formerna. Jag tänker på Postmodernismen eftersom att deras verk och arkitektur är raka i formerna och lite speciella. Men samtidigt som jag tänker på mitten av 1900-talet, raka och enkla former så tänker jag även på vanlig svensk oljad fur.

Jag fick inspiration av Niklas när han föreslog dessa stilar, grupper & personer.

Jonas Bohlins verk

Postmodernismen

Memphis Group

Min variant

Verktyg

Limknektar - när vi limmade ihop de sågade fur-stavar och när vi sinkade ihop bordsskivan med det breda benet.
Hyvel - när jag skulle jämna ut ytan på bordsskivan och det breda benet och för att jämna till kanterna på kortsidan av bordsskivan.
Skruvtvingar - när jag limmade på sargen och de smala benen.
Borrmaskin - för att borra alla hålen till pluggarna.

Block limmade

Hyvlade

Efter sinkningen

Under sinkningen

Min sammansättning av priset för materialet jag använt

Material

Fur = 4800kr/m3
Linolja = 100kr/L
skaraslöjddetaljer

Totalpriset: 47kr

Träspacklet

Pröva & ompröva

När jag borrade hålen till pluggarna så sprack det små flisar från bordsskivan och då föreslog Niklas att jag skulle blanda lim och spån för att få det som ett slags spackel, ett träspackel.
När jag sinkade så kom bordskivan inte precis i mitten av det breda benet och då blev det att bordskivan stack ut en liten bit på ena kanten. Då hyvlade jag längs kanten och ner på benet för att jämna ut hörnet som uppstått.
Det var inte heller tanken från början att ha ett plattjärn undertill men Niklas föreslog det och sa att bordet då skulle bli starkare.

Flisorna som lossnade

Tekniker

Sinka - Jag sinkade när jag satt ihop bordskivan med det breda benet, då sågade Niklas ut jack med bandsågen så slog jag sen ut de lösa klossarna med en trähammare och ett stämjärn.
Blocklimning - När vi satt ihop fur-stavarna i varandra för att kunna få en stark skiva. Detta gjorde vi även med det breda benet.
Jag har satt fast benen med hjälp av en sarg.
Jag smidde plattjärnet som sitter mellan bordsskivan och det breda benet, då värmde vi upp järnet så att det gick att vrida 180° för att få bordet extra starkt. Sedan svartbrände jag plattjärnet med linolja medans järnet var varmt så att oljan brände fast, detta gjorde jag för att inte järnet ska rosta.
Jag har även ytbehandlat hela bordet med linolja för att få en slitstarkare yta.

Innan jag satt fast sargen och benen

Sinkningen

Pluggat och klart

Färdig oljad 

Mitt färdiga resultat!

CBRN

C = Kemiska (Senapsgas)

B = Biologiska (Sjukdomar, ex Ebola)
R = Radiologiska (Plutonium)
N = Nukleära (Atombomb)

Det finns ett vapen som började användas under Medeltiden ungefär, de biologiska vapen och även kallat fattigmansvapen. Det kallas fattigmansvapen förr i tiden för att tillexempel så lade man lägga ett dött djur uppe i sjön sen rann samma vatten ner i bäcken till byn. Som sedan de som bodde i byn drack, då hade man inte reningsverk.

En sjukdom som man kan drabbas av på detta vis är mjältbrand. Mjältbrand är en sjukdom med upp till 97% dödlighet. Alla däggdjur kan drabbas (alltså människan). De som oftast blir drabbade är kor, hästar, grisar, får och getter. Sjukdomen orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Man kan vaccineras mot Mjältbrand.

De kemiska vapnena som har använts är exempel.

Senapsgas: Senapsgas är ett kemiskt stridsvapen. Det senapsgas gör är att det ger skador som brännskador på de utsatta kroppsdelar ett antal timmar efter exponeringen. Denna gas uppfanns och användes under 1:a världskriget.

Nervgas: Nervgas är en gas som skadar nerverna och har som huvuduppgift att skada nerverna till hjärnan. För utan hjärnan är vi ingenting. Gasen är mest känd ifrån Iran–Irak-kriget och då användes stora mängder nervgas för att krossa kurdiska uppror under och efter kriget.

Tårgas: Tårgas har inte syftet att döda utan att sätta människan ur funktion en stund genom att orsaka ögonsveda. Tårgasen användes för första gången i Sverige i början av 1936. Idag är tårgasen förbjuden med undantag av polisen och försvarsmakten.

Jag har kollat upp några händelser.

Halabja är en stad i norra Irak och ligger 150 km norr om Bagdad. Under kriget mellan Iran och Irak så intogs staden av Iranska styrkor. I mitten av mars 1988 så bombade Irak Halabja med nerv- och senapsgas. Tusentals människor dog, marionetten av de som dig var kvinnor och män.

Saringasattacken mot Tokyos tunnelbana var en terrorattack som utfördes av gruppen Aum Shinrikyo. I attacken var det 10 stycken inblandade, 5 som släppte ut gas och 5 chafförer. Gasen släpptes ut på fem olika tåg i tunnelbana systemet. Under attacken avled 13 personer och över 5 000 blev skadade. Anledningen till att inte fler av de drabbade dog var för att saringasen inte var renade innan dådet och därför hade inte gasen samma verksamhet som den egentligen skulle haft. 

Gasattacken i Ghouta, Syrien blev drabbade av en attack med kemiska vapen även där. Attacken skedde den 21 augusti 2013. Gasen som användes vid dådet är fortfarande oklart. Syrien själva säger att de inte har någonting att göra med attacken. Men vilka som utförde attacken är även det oklart, dock har regeringstjänstemän från USA, Frankrike, Israel, Sverige, Storbritannien, Turkiet, Kanada och Arabförbundet sagt att det är den syriska regeringen som är ansvariga för dådet.

Radiologiska vapen kan vara en smutsig bomb tillexempel. En smutsig bomb är ett annat ord för en radiologisk bomb, alltså en bomb som sprider radioaktiva ämnen. När bomben sprängs så sprids en joniserande strålning, vilket innebär att strålningen har förmåga att slå ut elektroner ur atomer, vilket förvandlar atomerna till joner. Alltså är denna strålning livshotande för människorna och andra levande organismer. Smutsiga bomber räknas oftast inte som massförstörelse vapen eftersom att dess spridning av radioaktivt material är dålig.

För att förhindra attacker med atombomber så har det bildats en Konvention. Konventionen för förbud mot kemiska och biologiska vapen är ett är ett kontrakt som länderna skriver under. Detta innebär att länderna inte får utveckla, producera eller lagra kemiska eller biologiska vapen.

Under andra världskriget släpptes två stycken atombomber, en i Hiroshima och en i Nagasaki. Bomberna släpptes av USA som egentligen var ett test för att prova hur effektiv kärnvapen var. Men man kunde aldrig i sin vildaste fantasi kunna tro att de skulle döda och förstöra så mycket. Som tur är så var det första och hittills den enda gången som kärnvapens används i krig. Den första bomben de släppte var i Hiroshima och den kallades Little Boy. Little Boy var inte den största men den dödade mellan 90 000 − 166 000 människor de flesta dog direkt av explosionen. I Nagasaki dog 60 000 − 80 000, även där dog de flesta av bara explosionen och resten av brännskador eller strålningen. Denna bomben kallas Fat Man och var större än Little Boy. Anledningen till att Little Boy dödade flera var för att Hiroshima var en mer tätbebyggd stad än Nagasaki.

De länder man vet har kärnvapen idag är Ryssland, USA, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea. Just i den ordningen är också mängden av kärnvapen i länderna, alltså har Ryssland flest med 8 500 till 16 000 stycken aktiva kärnvapen och Nordkorean har minst antal med 1 till 10 stycken. Man misstänker även att Israel har kärnvapen men de har inte officiellt ekränt det. Vi i Sverige har skrivit på ”Konventionen för förbud mot kemiska och biologiska vapen” och alltså har vi inga kärnvapen.

Det finns två stycken olika kärnvapen, atombomber och vätebomber. En atombomb är en bomb sprängs men förstör inte så mycket. Den dödar flera eftersom att det sprids radioaktivitet och att det blir en extrem tryckvåg. Medans en vätebomb spränger en större area och förstör mera.

Det finns något som kallas atomvinter, även kallat kärnvapenvinter. Detta kan leda till katastrofala följder. Temperaturen kan sänkas tiotals grader, alltså kan djur och växter dö av den extrema kylan. Temperaturen sänks på grund av att partiklar i atmosfären hindrar solstrålningen från att nå jorden. Dessa partiklar kommer från atomboms explosioner och är alltså väldigt farliga, både för våran jord och jordens levande organismer.